Det hände sig vid den tiden, närmare bestämt den 3 september 1970, att Arbrå Handbollklubb såg dagens ljus. Det var den forne ledaren och centralgestalten, Gunnar Lundgren, som hade väckt frågan redan 17 augusti samma år, men frågan bordlades fram till årsmötet. I årsmötesprotokollet från den 3 september 1970 står det att läsa i § 8 "Årsmötet beslöt efter en kort diskussion att utträda ur Arbrå idrottsklubb och bilda egen klubb under beteckningen Arbrå Handbollklubb. Premiärstyret fick utseendet: Ruben Nordkvist (ordf.), Birgit Eriksson (sekr.), Anna Greta Jansson (kassör), Ove Eriksson (v.ordf.), Gunnar Lundgren (v.sekr.), Ulf Arbinger och Lars-Åke Svärd (ledamöter) samt suppleanterna Sune Thalin och Lars-Åke Arvidsson, allt enligt protokollet.
Vidare står att läsa i samma protokoll § 10 "Sune Thalin lämnade förslag på att låta de aktiva komma med förslag till klubbmärke". Den 3 september 1970 är således det historiska datum då Arbrå HK bildades. Men handbollen har betydligt äldre anor inom bygden. Som de flesta specialidrottsklubbar i Arbrå, så har också handbollen sitt ursprung i Arbrå IK. Ishockey, fotboll, skidor i likhet med handbollen har alla samma rötter – Arbrå IK.
Vem minns inte drabbningarna mot Runemo (!), Alfta, Bollnäs, Ljusdal m.fl.? I avsaknad av idrottshallar så var säsongen förlagd till sommarhalvåret och underlaget var gräs med Arbrå IP som matcharena. Detta var under det sorglösa 50-talet och där Ingrid Samuelsson var en stor profil mellan stolparna. Ingrid fanns även med när handbollen tog ny fart 1968. Nu fanns Centralskolans gymnastilk-hall och handbollen blev en innesport i dubbel bemärkelse. Inledningsvis dominerades verksamheten av interna serier för både pojkar och flickor. Det var den tiden då lagen hette Hellasflickorna, Brackes KM, Hellas och Sjutusan. Första året deltog 18 lag med totalt 177 aktiva ungdomar! Gissa om det var trängsel och trivsel bland gymna-stikhallens ribbstolar. Hela 177 aktiva ungdomar! Visst finns det anledning att imponeras. Idag kan AHK stoltsera med närmare 300 aktiva men numera endast för tjejer.
En nationell ungdomsturnering innehöll också premiäråret, med deltagande av 26 lag, fördelade på 6 klasser. Det kan tilläggas att AHK fanns med i fem finaler – och vann fyra! Snacka om flygande start! Omsättningen säsongen 1968-1969 var 8.200 kronor, Idag handlar det om belopp över 1 Milj.
Idag har klubben faktiskt sin största del av verksamheten förlagd till Bollnäs sporthall, men faktum är att redan 1969 diskuterades om träningstider i centralorten.
Numera domineras verksamheten helt av det täcka könet, men ursprungligen var tyngdpunken på herrsidan, var utvecklingskurva kulminerades i en minnesrik DM-fight mot självaste Strand i centralskolans minst sagt intima gymnastikhall. Grabbar som Torsten Svensson, Tom Carlsson och Ulf Dalenius kom att ge de betydligt namnstarkare Hudik-spelarna en match. En hedersam förlust som till tröst gav DM-silver.
Ledarbrist och svårigheter att få tillräckligt med träningstider var ett par av skälen till att herr-handbollen försvann ur verksamheten. Undantar man ett par säsonger i slutet av 80-talet, då man på prov körde igång pojkhandboll, har det sedan mitten av 70-talet enbart handlat om damhandboll. En koncentrering av verksamheten som också kom att bana vägen fram mot framgång.
Höjdpunkten kom våren 1985! Vem kan glömma det dramatiska kvalspel som kom att ge klubben och damlaget division 1-status? När lilla Arbrå lade dåtidens storheter som Skade (Gävle) på rygg, en nesa som gästrikeklubben länge bar med sig. Det kom att bära i tre säsonger innan man fick ta klivet ner tilll "tvåan" igen. Sedan dess har vägen varit fylld av såväl division 1-kval och division 1-spel. Senaste sejouren var säsongen 2003-2004 även om besöket bara blev ett-årigt. Inom AHK förstod man tidigt att utbyte utanför det egna distriktet är en nödvändighet för att skapa kvalitet och motivation. Likaså att nå framgång inte är något som bara ramlar ur rock-ärmen utan vidare. Att nå de verkligt höga nivåerna är en lång och målmedveten satsning. Alltid har man försökt gör handbollen rolig och där leken är ett obligatoriskt inslag i bilden. En successiv utveckling, där leken som 8-10 åring blir allvar i stigande grad som till slut banar vägen till ett slagkraftigt representationslag. Och AHK har lyckats!
Med historiskt perspektiv kan man skönja ett blomster av framgångar, såväl inom- som utom distriktet. Det gäller alla åldersgrupper. Flera av de egna förmågorna har givet chansen att spela i landets högsta serier. Tre Anna Löfgren, Lena Nilsson och Kristina Thuresson, har även figurerat i landslag.
Man har försökt hålla en strikt ideell syn på verksamheten. Inte ens under division 1-åren fanns någon fråga om ekonomiska ersättningar för utfört arbete. Unikt på den nivån! Ett protokoll-citat från 1970 gör dock gällande att "Börje Perers beviljades ett tränararvode på 15 kronor per vecka som flicktränare". Ett undantag som bekräftar regeln.
Avancemangen till division 1 1985 kom att ge AHK en ny dimension och vägval. Rekryteringsbasen breddades för att också omfatta Bollnäs centrum. Ett viktigt led i att utveckla klubben är ett utökat föräldrarengagemang. Att utbilda ledare är en ständig process. Allt i syfte att göra klubben starkare och för att kunna möta morgondagens krav och utmaningar.
Lycka är att spela handboll – i Arbrå HK!!
